We are part of the modernization of APM Terminals!

Digitization and automation are becoming increasingly common in the infrastructure industry. For us it is a matter of course to be a part of this; whether it concerns legal work, design, construction management, management or anything else! This time we are helping APM Terminals in Gothenburg to digitize their in and out truck passages to the dock.

At the moment, everything at APM Terminals is performed manually: containers arrive at the quayside by truck or train, the driver parks, finds those who work on the quayside, and lastly gets a stamp and driving direction. While this, indeed multi-step approach, works well, there is room for improvement. The purpose of the project is therefore to digitize and automate the entry and exit process by setting up barcode readers that both identifies the container and finds the pre-registration. Thus, the driver will, instead of having to complete all steps by him- or herself, only need to confirm who he/she is on a computer screen.

We have been involved since the project was introduced 1,5 years ago. We have created the foundation for the design of the entire project and also serve as a technical support during the process. For example, in order to design the actual land facility, we have helped to simulate the transport flows, thus finding out how the lorries should stand, where they should queue and where the barcode readers should be located. The preparations were completed sometime in February/March, and by then it was time for us to take on the role as building and project manager for the construction.

It is of course extremely fun that we are involved in forward-looking projects as this, and we hope to continue to be at the forefront of development!

APM-Terminals-1-540x360 (1)

Revisionsrapport efter revisionsrapport visar samma sak: infrastruktur uppvisar skador i förtid, och eftersatt underhåll är inte bra. Inte alls bra. Och det är mer regel än undantag att stat, kommun, landsting, privata fastighetsägare hamnar i just det läget.

Vi kan fortsätta hitta exempel där underhållet blivit eftersatt i nästan all oändlighet. Men varför uppstår sådana situationer? En kan svara att det beror på att det inte är lika spännande att lägga resurser på infrastrukturens materialval eller underhåll av det befintliga som att bygga en ny viltpassage, ett nytt torg, en ny skola eller andra exempel på viktiga, publika och uppskattade samhällsinitiativ.

Men i ärlighetens och verklighetens namn är nog svaret ett annat, för självklart vet och förstår de flesta beslutsfattare att val av metoder och material vid ny-, till eller ombyggnation samt underhåll är både viktigt, lönsamt och nödvändigt. Det egentliga svaret är således nog snarare att det är svårt. Svårt att motivera högre byggkostnad för en inte alltid kvantifierbar nytta långt längre fram. Svårt med underhåll. Svårt att välja rätt underhållsmetod, i rätt tid, med rätt aktör och till rätt pris.

Det senare svaret får antagligen de flesta att höja på ögonbrynen; för ingen kan väl på allvar mena att det är svårt att laga en spricka i asfalten? Men hur förvånande det än kan verkas vara så är svaret är ett otvivelaktigt ja; och det av den anledning att det måsta göras, och det måste motiveras på ett välgrundat sätt, med frågeställningar från vitt skilda områden.

 

31

För att komma framåt måste det utvecklas ett mycket bredare och mer gediget samarbete mellan olika kompetenser. Ett samarbete som involverar jurister, ekonomer, naturvetare, ekonomer, statistiker, ingenjörer, logistiker och humanister som tillsammans arbetar för att göra hållbarhetsfrågan fullständig.

Vi ser exempel där många kompetenser behövs för att få till fullständiga lösningar med alla perspektiv täckta, som riktigt långa driftavtal som ger incitament för kloka materialval som gör att det lönar sig för utförarna att underhålla robust, kanske tom låta den som bygger underhålla anläggningen i ett antal decennier. För detta krävs djup kunskap om teknik såväl som nyttjandet av anläggningen, men också djup kunskap om både finansiering och långsiktiga lönsamhetsmodeller, allt innefattat i välskrivna, tydliga, förutsägbara och genomtänkta kontrakt. Att vi inkluderar brukarnas nyttor, upplevelser och kostnader för att få livscykeln komplett i analysen är givet, men kanske också andra intressenter bör finnas med.

Generellt finns intressanta gränsytor som kan göra stor skillnad då en antar en tvärvetenskaplig ansats. Så varför inte kombinera kunskap om materialutmattning, polymerteknik, meteorologi, energiförbrukning, hydrologi, arbetsmiljö, friktion, nuvärdesberäkning, avtalsstruktur och underhållsmetod nästa gång du ska laga en spricka i asfalten?

Visst verkar det spännande?

Sign up for news releases


Subscribe to our news releases and upcoming seminars and lectures.

Required