Wir sind bei der Modernisierung von APM Terminals dabei!

Im Bereich Stadt- und Landschaftsplanung werden Digitalisierung und Automatisierung immer üblicher. Für uns ist es selbstverständlich, uns daran zubeteiligen: Unabhängig davon, ob es um rechtliche Fragen, Planung, Bauleitung, Management oder andere Bereiche geht. Bei diesem Projekt unterstützen wir APM Terminals in Göteborg bei der Digitalisierung der Ein- undAusfahrt von Lkw am Kai.

Bisher wird bei APM Terminals alles manuell abgewickelt: Container kommen per Lkw oderZug am Kai an, der Fahrer stellt sein Fahrzeug ab, wendet sich an die Mitarbeiter am Kai und erhält schließlich einen Stempel und die Fahrtrichtung. Diese Vorgehensweise ist zwar mehrstufig, funktioniert aber gut, dennoch gibt es Raum für Verbesserungen und eine effizientere Gestaltung. Das Projekt zielt dementsprechend darauf ab, den Ein- und Ausfahrtprozess zu digitalisieren und zu automatisieren. Hierzu wird ein Barcode-Lesegerät installiert, der den Container identifiziert und die Voranmeldung heraussucht. Dies wird u. a. dazu führen, dass der Fahrer nicht mehr alle Schritte selbst ausführen, sondern einfach nur seine Identität am Computerbildschirm bestätigen muss.

Wir sind seit dem Projektstart vor gut 1,5 Jahren mit dabei. Wir haben die Grundlagen für die Gestaltung des gesamten Projekts gelegt und fungieren während des Prozesses als technischer Support. Um die Anlage für das Gelände entwerfen zu können, haben wir u. a.bei der Simulation der Verkehrsflüsse geholfen und auf diese Weise ermittelt, wo die Lkw abgestellt, wo sie in der Warteschlange stehen und wo die Barcode-Lesegeräte angeordnet sein müssen. Die Vorbereitungen waren im Februar/März abgeschlossen. Anschließend übernahmen wir die Bau- und Projektleitung für den Bau der entwickelten Anlage.

Für den Pontariuskonzern ist es natürlich sehr spannend, an einem so zukunftsweisenden Projekt wie diesem beteiligt zu sein. Wir sind stets bestrebt, bei der Entwicklung weiterhinan vorderster Front zu stehen!

APM-Terminals-1-540x360 (1)

Revisionsrapport efter revisionsrapport visar samma sak: infrastruktur uppvisar skador i förtid, och eftersatt underhåll är inte bra. Inte alls bra. Och det är mer regel än undantag att stat, kommun, landsting, privata fastighetsägare hamnar i just det läget.

Vi kan fortsätta hitta exempel där underhållet blivit eftersatt i nästan all oändlighet. Men varför uppstår sådana situationer? En kan svara att det beror på att det inte är lika spännande att lägga resurser på infrastrukturens materialval eller underhåll av det befintliga som att bygga en ny viltpassage, ett nytt torg, en ny skola eller andra exempel på viktiga, publika och uppskattade samhällsinitiativ.

Men i ärlighetens och verklighetens namn är nog svaret ett annat, för självklart vet och förstår de flesta beslutsfattare att val av metoder och material vid ny-, till eller ombyggnation samt underhåll är både viktigt, lönsamt och nödvändigt. Det egentliga svaret är således nog snarare att det är svårt. Svårt att motivera högre byggkostnad för en inte alltid kvantifierbar nytta långt längre fram. Svårt med underhåll. Svårt att välja rätt underhållsmetod, i rätt tid, med rätt aktör och till rätt pris.

Det senare svaret får antagligen de flesta att höja på ögonbrynen; för ingen kan väl på allvar mena att det är svårt att laga en spricka i asfalten? Men hur förvånande det än kan verkas vara så är svaret är ett otvivelaktigt ja; och det av den anledning att det måsta göras, och det måste motiveras på ett välgrundat sätt, med frågeställningar från vitt skilda områden.

 

31

För att komma framåt måste det utvecklas ett mycket bredare och mer gediget samarbete mellan olika kompetenser. Ett samarbete som involverar jurister, ekonomer, naturvetare, ekonomer, statistiker, ingenjörer, logistiker och humanister som tillsammans arbetar för att göra hållbarhetsfrågan fullständig.

Vi ser exempel där många kompetenser behövs för att få till fullständiga lösningar med alla perspektiv täckta, som riktigt långa driftavtal som ger incitament för kloka materialval som gör att det lönar sig för utförarna att underhålla robust, kanske tom låta den som bygger underhålla anläggningen i ett antal decennier. För detta krävs djup kunskap om teknik såväl som nyttjandet av anläggningen, men också djup kunskap om både finansiering och långsiktiga lönsamhetsmodeller, allt innefattat i välskrivna, tydliga, förutsägbara och genomtänkta kontrakt. Att vi inkluderar brukarnas nyttor, upplevelser och kostnader för att få livscykeln komplett i analysen är givet, men kanske också andra intressenter bör finnas med.

Generellt finns intressanta gränsytor som kan göra stor skillnad då en antar en tvärvetenskaplig ansats. Så varför inte kombinera kunskap om materialutmattning, polymerteknik, meteorologi, energiförbrukning, hydrologi, arbetsmiljö, friktion, nuvärdesberäkning, avtalsstruktur och underhållsmetod nästa gång du ska laga en spricka i asfalten?

Visst verkar det spännande?

Melden Sie sich für Pressemitteilungen an


Abonnieren Sie unsere Pressemitteilungen und bevorstehende Seminare und Vorträge.

Obligatorisch