Transaktionsvolymen på den svenska fastighetsmarknaden under 2018 uppgick till över 155 miljarder kronor, vilket överskrider fjolårets 151 miljarder kronor, och därmed befäster den svenska fastighetsmarknaden ytterligare sin position som en av de mest likvida i världen. Färre transaktioner ägde rum under 2018 jämfört med föregående år, men sett till storlek har affärerna varit större. Detta enligt ett pressmeddelande som publicerats av Newsec.
– Newsec tror på ett starkt första kvartal nästa år och förutspår att transaktionsvolymen för 2019 landar på omkring 150 miljarder kronor. Vi ser en rejäl substansrabatt på fastighetsbolagen och förutspår att året kommer att präglas av större strukturaffärer och att många bolag väljer att renodla sina portföljer, menar Max Barclay, chef Newsecs svenska rådgivningsverksamhet.
Vi ser dock en viss splittring på den svenska fastighetsmarknaden. Samtidigt som kontorshyrorna i bland annat Stockholm är fortsatt höga, så har bostadsutvecklarna det desto tuffare och det kan vara svårt att få bostadsrätter sålda på en trög marknad –detta trots den kraftiga urbaniseringen och en ihållande bostadsbrist.
Samtidigt så är hyresrättsmarknaden fortsatt stark. Det råder bostadsbrist i 243 av landets 290 kommuner och enligt Boverket finns ett behov av 700000 bostäder fram till 2025 för hela riket – volymer som inte varit aktuella sedan miljonprogrammets dagar.
Det stora behovet och de höga volymer av bostäder som behövs kommer såledesatt kräva en omställning från de cirka 25000 bostäder som producerades för en handfull år sedan till tre gånger så mycket framöver. Detta innebär även en ekonomisk och finansiell utmaning då en stor andel av den framtida förväntade hushållstillväxten sker i de grupper där de ekonomiska förutsättningarna många gånger är begränsade.
Även om dessa grupper inte behöver få sitt bostadsbehov tillgodosett direkt i nyproduktionen ställer det i så fall krav på väl fungerande flyttkedjor som genererar bostäder som sedan kan efterfrågas. Ett ökat byggande ställer också krav på infrastrukturen som behöver dimensioneras för att klara av en högre efterfrågan.
